Kategori: Bokmässa

Tre personer tidigare aktiva under varsin del av den svenska ockupationsrörelsen samtalar om lärdomar och erfarenheter. Ann var delaktig i de berömda husockupationerna i Haga under åttiotalet, Marja under en senare våg i Göteborg runt 2008-2010 och Malin under samma period fast i Lund och under den stora Ockupationsfestivalen.

Kom och snacka med dem som var med! Tomma hus är allas hus!

Allt åt alla pratar om varför vi ska frysa hyran i Göteborg och allas rätt till staden.

~English below~

Nyfiken på bokcirkel? Vill du läsa och lära dig tillsammans med andra, diskutera, utbyta idéer… men vet inte vart du ska börja?

Under denna workshop kommer konceptet och möjliga upplägg för en bokcirkel presenteras kort. Sen kommer deltagarna få tillfället att ”speeddatea” – under några minuter åt gången möta nya personer och få diskutera böcker, erfarenheter och möjliga projekt av bokcirklar, eller annan inspiration och funderingar.

---

Curious about book circles? Do you want to read a book and learn together with a group, discuss, exchange ideas,… but you don’t know where to start?

This workshop will start with a short presentation of what a book circle is and what it can look like. Then everyone will have a chance to ”speed date” – talking for a few minutes at a time with new people about books, experiences, and maybe projects for book circles. Or whatever else you wonder about or are inspired by.

Amitav Ghosh is one of India’s most famous writers whose work, fiction and nonfiction, challenges Western narratives of imperialism and climate change. His Ibis-trilogy about the years leading up to the Opium wars has recently been published in Swedish by Palaver Press.

In his latest nonfiction book, The Nutmeg’s Curse, Ghosh explains our planetary crisis as the culmination of events that began with the discovery of the New World and the sea route to the Indian Ocean. The story of nutmeg is Ghosh’s parable for a crisis whose political dynamics are rooted in the centuries-old geopolitical order constructed by Western colonialism. Writing explicitly against the backdrop of the Covid pandemic and Black Lives Matter protests, Ghosh frames these ongoing crises in a new way by showing how the colonialist extractive mindset is directly connected to the deep inequality we see around us today.

Shadi Angelina Bazeghi är poet, född 1974 i Iran och bor i Danmark sedan 1986. Dessutom har hon översatt den iranska poeten Forough Farrokhzad, Audre Lorde och Helena Boberg till danska. Hon debuterade med diktsamlingen Vingslag (Modernista) i 2015 och är nu aktuell med diktsamlingen Flowmatic.

Flowmatic är dikter om en fucked-up värld, förstörd av krig och förtryck. Kropparna har gått sönder. Tiden har gått sönder. De oidentifierbara kroppsdelar ligger spridit på slagfältet. Forntid och nutid händer på samma tid. Hur kan man prata från denna plats, hemsökt av minnena? En plats vart man är utsatt och osynliggjort, sett som ett utanförstående objekt? Hur kan man framstå som självständigt tänkande? Vad är den utsatta människans språk? Det ger dikterna i Flowmatic ett poetisk och explosivt bud på.

Amazon har gjort grundaren Jeff Bezos till världens rikaste man. Nu har e-handelsjätten etablerat sig även i Sverige.

Företaget vill visa upp en kultur av laganda där medarbetarna ”arbetar hårt, har roligt och skapar historia” och dess logotyp bildar en glad mun.

Men bakom leende paket, hurtfriska motton och peppande evenemang döljer sig en annan verklighet. För framgången vilar också på knäckta ryggar, tuffa arbetsvillkor, osäkra anställningar, övervakning och motarbetande av fackföreningar.

Journalisten Julia Lindblom (f. 1989) har sedan 2019 rest runt till Amazons gigantiska lager i Europa och pratat med lagerarbetare, leveransbud och andra som under hot om uppsägning försöker organisera sig för bättre villkor.
Amazon – bakom framgången är samtidigt en berättelse om hur arbetsmarknaden förändras i och med den växande e-handeln.

The pan-Nordic National Socialist organization the Nordic Resistance Movement was banned in Finland by the Supreme Court in September 2020. Two years after the ban, Finnish Nazis have ceased to use the name and symbols of the NRM but have instead founded new organizations and continue with new faces. How has the ban effected Nazi activities in Finland? Are bans imposed by the state authorities actually a solution for the Nazi problem? How should  anti-fascists think about all this? A Finnish anti-fascist will give presentation about their experiences of banning a visible Nazi organization and share their thoughts on the questions that rise from the process.

Varis is a Finland-wide network aiming to destroy organised fascism and remove its social breeding ground. We oppose fascism in all its forms politically, ideologically and physically. The network consists of independent and autonomous groups that decide their objectives and operating principles independently. All decision-making between and within the groups takes place on an equal basis.

https://varisverkosto.com/

Som avslutning på årets mässa får vi besök av Joakim Medin och Patricio Galvez. 

Verbal Förlag beskriver boken de skrivit tillsammans:  

”Amanda betyder den älskvärda. Amanda är också namnet på en ung tjej som föddes i Västsverige, konverterade till islam i tonåren och blev allt mer radikal med tiden. 2014 reste hon till IS-huvudstaden Raqqa tillsammans med maken Michael Skråmo och parets små barn. Medan maken rekryterade nya IS-krigare tog Amanda hand om barnen, mitt i en krigszon. Hela tiden höll hon kontakten med sin pappa i Sverige, Patricio Galvez. I januari 2019 avled hon i en flygräd. Efter dotterns död bestämde sig Patricio Galvez för att rädda det som fanns kvar. Han reste till Syrien och lyckades hämta hem sina sju barnbarn från krigets inferno. Amanda – min dotters resa till IS är berättelsen om en ung, svensk kvinnas radikalisering och en pappas kamp mot klockan, byråkratin och opinionen på hemmaplan.”

En vetenskap som utgår från kvinnan är det första steget mot sann sociologi (Abdullah Öcalan)

Hur fungerar jineolojî som ett vetenskapligt självförsvar mot kapitalistisk modernitet och patriarkalt system? Vad kännetecknar en revolutionär karaktär? Vilka förändringar har begrepp som hevaltî, hevjîyana azad och xwebûn åtstadkommit i vår kamp och vardag?